Allianskrig och diplomati
Allianskrig är anledningen till att jag fortfarande spelar Goodgame Empire efter alla dessa år. Du kan ha en aldrig så bra borg, finslipade flanker och en befälhavare som är laddad till max, men om du inte kan spela i lag är du dött kött i ett krig. För alliankriget handlar inte om vem som har högst might, utan om vem som kommunicerar bäst, vem som håller fronten och vem som inte gör sig till måltavla i fel ögonblick. Jag har själv gått igenom det – mitt första krig spelade jag som en entusiastisk soloist, och jag hjälpte alliansen ungefär lika mycket som om jag inte ens hade varit där. Här går jag igenom hur krig faktiskt fungerar, hur du undviker att vara en belastning i dem och hur du kan hjälpa alliansen även utanför slagfältet genom diplomati och pakter. Jag räknar med att du redan har grunderna i attack och försvar i lillfingret och vill komma vidare.
Hur ett krig egentligen fungerar, från förklaring via poäng till fönstret
Krig mellan allianser förklaras av ledningen (ledaren eller någon med rätt befogenhet), och från den stunden löper en nedräkning under vilken poäng samlas för lyckade aktioner mot fienden. Principen är enkel – för vunna attacker mot motståndarens borgar och för lyckade försvar av både egna och allierade borgar tillskrivs poäng till rätt sida. Den som har flest poäng när fönstret stänger vinner.
Det du ska ta med dig om du redan är en avancerad spelare – man vinner genom att samla ihop småsaker, inte genom en enda hjältemodig attack. En hög av rent vunna försvar är ofta mer värdefullt än ett par stora men riskabla attacker som någon slår tillbaka. Det tog mig lång tid att ta till mig det, för en stor attack ser helt enkelt bättre ut än tio tråkiga försvarade borgar. Men poängtabellen ser det annorlunda.
Och håll koll på om er allians för kriget offensivt (vi går på fienden och samlar poäng genom attack) eller defensivt (vi lockar dem till oss och samlar poäng från försvar). Din roll ändras utifrån det, och du vill verkligen inte solokeja mot planen som resten av alliansen håller sig till.
Gå inte in i ett koordinerat krig utan Discord och chatt
Det här är det som skiljer trofésamlare från riktiga krigare. Ett seriöst krig spelas inte bara i spelets chatt, utan på Discord eller via annan extern kommunikation, där man i realtid avgör vem som anfaller vem, vem som skickar understöd och vem som är online just nu.
Konkret – meddela ditt tidsfönster, när du är tillgänglig. Tidszon är avgörande i krig, för attacker kommer dygnet runt. När du ska sova, säg det och göm dig helst i säkerhet. Innan varje större attack, meddela målet, så att inte fem personer i onödan går på samma borg medan resten av fienden fortsätter obehindrat. Och starta aldrig ett krig genom att med en soloaktion provocera en starkare allians som ledningen inte har godkänt. Den sortens drama har förlorat fler krig än dåliga truppuppställningar. Jag har tyvärr sett det hända flera gånger med egna ögon.
Försvar och stöd till försvarare är ryggraden i varje krig
Jag tycker att många krig vinns just i försvaret. En väl försvarad borg genererar poäng åt dig av sig själv vid ett rent försvar, den ger inte anfallaren någon vinst alls, och samtidigt kostar det dig nästan ingenting om du har stöd. Nyckeln är att skicka försvarsstöd till en allierad som blir anfallen. När någon i alliansen rapporterar inkommande attacker skickar du försvarstrupper och redskap till hans borg, så han klarar av en serie anfall han inte skulle ha klarat ensam.
Håll alltid ett lager av försvarsenheter och försvarsredskap hemma just för sådana här situationer, och lägg inte allt på din egen offensiv. Håll koll på vem som är under press och reagera snabbt, för stödet måste komma fram innan fiendens attack. Och se upp med ordningen på attackerna – en erfaren fiende skickar en svag attack först för att lura dig att slösa bort ditt stöd, och först därefter kommer den riktiga. Ha något i reserv och titta på storleken på inkommande vågor innan du skjuter av allt på det första anfallet.
Attack i krig ska ge säkra poäng, inte hasard
I offensiven handlar det inte om att köra rakt på den första borgen du ser. Välj mål där du har en verklig chans till en ren vinst med rimliga förluster. Spana. Ta reda på vilka redskap målet har på murarna, hur flankerna är uppställda och om spelaren sitter på en försvarsbefälhavare. En spelare som uppenbart är byggd för försvar och dessutom är online är en fälla, inte ett byte.
Koordinera vågorna. En attack ovanpå kan bara knäcka försvaret, och nästa person kommer fram till en försvagad borg. Det kallas koncentrerat tryck och är mycket mer effektivt än att sprida attacker över hela kartan. Skicka trupper så de landar vid en rimlig tid för dina allierade, inte klockan tre på natten när ingen kan följa upp. Och räkna på ekonomin – trupper och redskap kostar något, och ett vunnet krig som alliansen sedan spenderar en vecka på att återhämta sig från med tomma kaserner är en Pyrrhusseger.
Min erfarenhet av den där första svaga vågen
Det där tricket med en svag attack först lurade mig en gång. Det kom en attack som såg löjlig ut, så jag hällde ut stöd till min allierade utan att tänka efter, och strax därefter kom den riktiga. Borgen föll, och jag kände mig som en total nybörjare, trots att jag vid den tiden redan hade spelat ganska länge. Sedan dess jämför jag alltid storlekarna på varje inkommande våg innan jag bestämmer vart jag skickar vad. Det låter banalt, men hur många i din allians tror du faktiskt gör det?
Diplomati och icke-angreppspakter (NAP)
Utanför slagfältet vinns eller förloras kriget ofta redan innan den första attacken faller. NAP (non-aggression pact, icke-angreppspakt) är en överenskommelse mellan två allianser om att inte anfalla varandra. Den används för att du ska slippa försvara dig på två fronter, för att vinna tid att bygga upp styrka, eller för att undvika en granne du inte vill ta itu med just nu.
Praktiska regler jag rekommenderar – få alltid överenskommelsen bekräftad skriftligt (skärmdump av konversationen med den andra alliansens ledning), för en muntlig NAP betyder ingenting och är lätt att smita ifrån. Var konkret – gäller den även utposter och resursbyar, eller bara huvudborgar? Hur länge? Och håll ditt ord, för rykte är en hård valuta i diplomati. En allians som bryter en NAP bygger upp ett rykte på servern som den sedan inte tvättar bort på flera år, och ingen vill ingå allians med den. Överväg också allianser i bredare mening, alltså en koalition av flera allianser mot en gemensam fiende, och håll koll på vem som håller ihop med vem, så du inte förklarar krig mot någon som har tre andra allianser bakom sig. Jag är inte hundra procent säker på att varje ledning gör den här bevakningen samvetsgrant, men de som gör det hamnar betydligt mer sällan i onödigt trassel.
Hur du är en värdefull medlem i krig
Jag sammanfattar det i vad ledningen faktiskt vill ha av dig. Var online och meddela ditt fönster – en medlem som ingen vet när denne spelar är svår att få in i planen. Reagera på förfrågningar om stöd även om du inte själv anfaller just då, för en allierads försvar räknas lika mycket. Håll en reserv av försvarsenheter och redskap, så du har något att hjälpa med. Ge dig inte in i soloaktioner som ingen har godkänt. Och kommunicera, även när det går dåligt för dig. Om någon har krossat din borg, säg det, så andra kan täcka upp för dig, istället för att tiga och låtsas att allt är bra.
Den mest värdefulla krigaren är inte den med högst might, utan den man kan lita på – stödet kommer fram, personen är online vid kritiska tider och gör det som avtalats. En sådan spelare vinner krig åt hela alliansen, även om denne själv inte har flest poäng i tabellen. Personligen skulle jag hellre ta in en sådan pålitlig spelare med en medelmåttig armé i alliansen än en stjärna som hör av sig en gång i veckan.
Tillbaka till Pokrocile.