Hall of Legends (Legendarnas sal)
Legendarnas sal (Hall of Legends) är en av de byggnader jag länge sköt upp, för den kändes onödigt komplicerad – och när jag äntligen dök ner i den ordentligt, ångrade jag att jag inte gjort det tidigare. Du låser upp den först på en högre nivå, och ärligt talat är det ingen idé att bry sig om den tidigare heller; du behöver en hygglig borg och en fungerande ekonomi. Men har du väl det, är det enligt mig ett av de största styrkesprången du gör i spelet. Hela Legendarnas sal vilar på två saker: ett färdighetsträd där du fördelar poäng mellan attack, försvar och plundring, och utrustning för generaler och kastellaner, där du bygger set och sätter in ädelstenar. Här förklarar jag hur båda delarna fungerar och var det enligt min erfarenhet slösas mest.
Klargör först vad Legendarnas sal faktiskt är (och inte är)
Räta ut det direkt: Legendarnas sal är en militärbyggnad med sitt eget färdighetsträd. Det är inte en andra borg. Den har ingen egen råvaruproduktion, inga skatter, ingen allmän ordning, ingen rekrytering av specialenheter. Jag har flera gånger läst råd i alliansen av typen "håll koll på den allmänna ordningen i Legendarnas sal" – det är nonsens, något sådant finns helt enkelt inte där.
Det du faktiskt gör där är två saker. För det första fördelar du poäng i färdighetsträdet, indelat i grenarna attack, försvar och plundring (loot), och över dem finns mästarfärdigheter. För det andra sköter du utrustning för generaler och kastellaner – du bygger set och förbättrar dem med ädelstenar. Båda delarna samspelar, och det är först kombinationen av dem som verkligen höjer din attack och ditt försvar.
Färdighetsträdet – var ska poängen gå
Poäng till trädet får du successivt, och det finns ett begränsat antal. Du kan inte strö ut dem överallt, och där ligger hela poängen: du måste bestämma dig för om du framför allt är anfallare, försvarare eller plundrare, och satsa hårt på en gren utifrån det.
Anfallsgrenen höjer truppernas styrka vid räder, försvarsgrenen stärker murarna och besättningen hemma, plundringsgrenen ökar hur mycket du för med dig från anfallna mål. Och högst upp väntar mästarfärdigheter – dem når du först när du satt tillräckligt med poäng i en gren. Så länge du inte kört igång den grenen ordentligt är de låsta. Därför lönar det sig inte att sprida poängen jämnt. Jag gjorde precis så "rättvist" i alla tre riktningarna i början, och resultatet blev att jag inte hade något ordentligt alls. Kör hellre en gren hela vägen till mästarfärdigheterna än att ha allt halvfärdigt överallt.
Goda nyheter: misstaget går att rätta till. Poäng går att återställa och sätta om, men räkna med att återställningen har en cooldown, så det blir inget du gör varannan dag. Innan du klickar, tänk igenom din build i förväg – det här är en av de få sakerna i spelet där det lönar sig att fundera i fem minuter.
Utrustning – platser, sällsynthet och set
Utrustning är den andra halvan av det hela, och här ser jag flest misstag. Varje general och kastellan har utrustningsplatser: hjälm, rustning, vapen, artefakt, utseende och hjälte. Var uppmärksam på terminologin – i spelet arbetar du med generalen (commander) för anfall och kastellanen för försvar. Någon "baron" finns inte här; den som berättar om baroner i Legendarnas sal blandar ihop det med ett annat spel.
Varje del har en sällsynthet, och ju högre den är, desto högre är taket för förbättring. Ordningen är: vanlig, sällsynt, episk, legendarisk, unik och högst upp relik. Högre sällsynthet betyder fler nivåer du kan dra delen upp till, så relikdelar har betydligt större potential än vanliga.
Men allra viktigast är seten. Vissa delar hör ihop, och sätter du ihop flera från samma set, låser du upp setbonusar som de enskilda delarna inte har på egen hand. Och vissa setbonusar fungerar riktat – till exempel bara mot NPC-mål eller bara på vissa events. Just därför ska du bygga kompletta set, inte slumpmässigt starka delar från olika set. En främmande del kan visserligen visa ett något högre tal på pappret, men setbonusen du går miste om överväger nästan alltid det. Så har det varit varje gång jag försökt gena förbi det.
Ädelstenar och förbättring
I utrustningen sätter du in ädelstenar och stärker den på så sätt ytterligare. Ädelstenar har typer efter färg, och varje typ trycker på en annan bonus – attack, försvar, plundring och så vidare. Tricket är att inte blanda. När du bygger en general för en specifik roll, sätt samma typ av ädelsten i alla luckor, så summeras effekten fullt ut. Klassikern är en plundringsgeneral, där du proppar plundringsädelstenar i alla delar för att få ut så mycket som möjligt av räderna.
Ädelstenar går att förbättra – du slår ihop svagare till starkare. Och precis som med poängen i trädet har du aldrig nog av dem. Bränn dem inte på svaga delar du snart byter ut; spara dem till utrustning du vet att du bär länge, helst unika och relikdelar med högst tak.
Och ännu en sak: ta inte sällsynthet som enda kriterium. Högre sällsynthet har visserligen högre tak, men har du inget att fylla det med – saknar du ädelstenar eller förbättringsnivåer – kan en lägre del som är fullt utvecklad tjäna dig bättre tillfälligt. Bestäm utifrån de faktiska siffrorna på delen, inte utifrån ramens färg.
Ni frågar ofta om man ska slänga gamla episka delar när man fått en relik
Kort svar: inte direkt. Det här frågar folk i alliansen mig om jämt. En relik har visserligen högre tak, men så länge den är oförbättrad och utan ädelstenar kan den vara rent faktiskt svagare än din fullt utvecklade episka del. Titta på siffrorna, inte på färgen. Och en sak till – den episka delen kan vara en del av ett set som ger dig en bonus du skulle förlora genom att byta till en enda lös del. Personligen behåller jag gamla set åt sidan även efter att jag slutat bära dem, för de kommer ibland till nytta mot en annan typ av mål. Jag är inte hundra procent säker på att det är den mest utrymmessnåla lösningen, men jag har ännu inte ångrat det.
General kontra kastellan och varför du vill ha flera builds
Generalen och kastellanen är inte samma sak, och båda vill ha olika utrustning och olika poäng i trädet. Generalen tar du med på anfall, så hos hen satsar du på anfallsbonusar och anfallsgrenen i trädet. Kastellanen låter du stanna hemma för försvar, så hos hen går du efter försvarsvärden och försvarsgrenen. Sätter du ett försvarsset på en anfallare slösar du bort potential – det låter banalt, men jag ser det oftare än man skulle tro.
Ha flera builds förberedda. Du vill ha annan utrustning för anfall mot NPC-läger, annan för borgens försvar, annan för speciella events, framför allt eftersom vissa setbonusar bara fungerar mot specifika mål. Håller du sparade uppsättningar redo och bara växlar mellan dem efter situation, sparar du massor av arbete jämfört med att ständigt plocka isär och sätta ihop en enda del. Det har förenklat mitt spelande rejält – förr flyttade jag om delar i en halvtimme inför varje event, idag byter jag bara sats.
Och kombinera trädet med utrustningen. Anfallsgren plus anfallsset plus anfallsädelstenar på generalen – det multipliceras, och plötsligt bryter du igenom ett försvar du tidigare inte hade vågat ge dig på. Styrkan ligger inte i en enda sak, utan i att alla tre drar åt samma håll.
Varför överhuvudtaget bry sig om det här
I en viss fas stöter du på en vägg. Vanliga trupper och forskning räcker inte längre mot starkare motståndare, högre NPC-mål och tuffare events. Känner du igen känslan? Jag hade den ganska länge, och det var precis där Legendarnas sal hjälpte mig – färdigheter från trädet, starkare generaler tack vare set, och ädelstenar som finjusterar varje del.
Och framför allt: fördelen är permanent. Till skillnad från engångsboostar från events behåller du de satta poängen, de hopsatta seten och de finjusterade ädelstenarna för alltid, och du fortsätter förbättra dem. Varje förbättrad del och varje ädelsten kommer tillbaka till dig vid varje efterföljande anfall och försvar. Det är därför mer erfarna spelare inte struntar i Legendarnas sal – den gör en bra spelare betydligt starkare.
Tillbaka till Systemy.