Främmande imperier och kungadömen

Jag minns första gången jag öppnade porten till Evigvinterglaciären. Jag kände mig äntligen som en "stor spelare", och på några få dagar hade jag förlorat halva hären där, för jag drev in exakt samma uppsättning som hemma. Så den här artikeln skriver jag framför allt för att du ska slippa det. Stora imperiet är bara uppstarten. Så fort du drar upp huvudborgen till en hygglig nivå börjar spelet låsa upp fler kungadömen, och vart och ett ser ut och spelas annorlunda. Evigvinterglaciären, Brinnande sanden, Eldtopparna och Stormöarna är inte bara en annan färg på kartan. Var och en har en egen råvara, egna fiender, egna stridsbonusar och en egen krets av belöningar som du helt enkelt inte kommer åt från Stora imperiet. Haken är att de flesta slarvar bort det – de öppnar ett främmande kungadöme med en svag hemmakarta, driver in hären där efter samma uppsättning som hemma och undrar sedan varför den försvinner. Precis som jag på den tiden. Här har du vad du faktiskt behöver veta, så att expansionen ger dig styrka i stället för att äta upp dina råvaror.

Ett konto, flera kartor

Du har fortfarande bara ett konto, men dina besittningar breder ut sig över flera separata kartor. Stora imperiet är hemmakartan där du börjar, där huvudborgen står och där de flesta evenemang utspelar sig. Efter hand låses fler kungadömen upp, och upplåsningen hänger på huvudbyggnadens nivå i huvudborgen, inte på något slumpmässigt.

Ungefärligt, så att du vet vad du ska förbereda dig på – Evigvinterglaciären öppnar runt nivå 25 (tidigare går den att låsa upp för rubiner), Stormöarna ungefär från nivå 35, Brinnande sanden runt 40 och Eldtopparna sist, runt femtio. Den exakta gränsen bör du alltid kolla direkt i spelet, Goodgame skruvar på de siffrorna då och då och jag orkar inte bevaka det varje vecka. Poängen är att det går hand i hand med kontots nivå, så det finns ingen anledning att stressa.

Mellan kartorna växlar du via världskartan eller via kungadömesikonerna i gränssnittet. Det avgörande är att varje kungadöme har en egen ekonomi och en egen råvara som du inte utvinner någon annanstans. Du kan inte klicka upp en borg i Brinnande sanden och försörja den hemifrån. Ett främmande kungadöme måste till stor del klara sig självt.

Det som delas över alla kartor – din här (enheterna flyttar sig), dina befälhavare, rubiner och kontots samlade framsteg. Det som är åtskilt – den lokala råvaran, lokala byggnader och poängen i respektive evenemang. Förenklat – styrkan delar du, men basen måste du bygga upp på nytt på varje karta.

Så skiljer sig kungadömena åt

Det handlar inte om kosmetika, skillnaderna är spelmässiga.

- Evigvinterglaciären – en iskall karta där träkol utvinns. Fienderna här är barbarer. Det brukar vara det första främmande kungadömet som de flesta styr mot, och det fungerar som uppvärmning innan du ger dig vidare.

- Brinnande sanden – en ökenkarta, inga öar, en klassisk kontinent med sand. Här utvinns olivolja och fienderna är araber. Logistiken och försvaret har sin egen rytm här.

- Eldtopparna – det senaste och hårdaste innehållet. Här utvinns glas och du stöter på kultister och drakar. Försvaren vid målen är hårdare och belöningarna värdefullare. Kliv inte in hit med ett svagt konto, verkligen inte.

- Stormöarna – en ökarta där varje spelare har sin egen ö. Egna regler och en egen krets av belöningar, återigen skilt från resten.

Och nu det viktigaste du ska ta med dig från hela artikeln – i varje främmande kungadöme gäller lokala bonusar för både anfall och försvar. En enhet som valsar över allt i Stora imperiet behöver inte ha samma effektivitet här, och tvärtom finns det enheter byggda direkt för den kartan. Innan du skickar en garnison någonstans, titta efter vilka av dina enheter som har bonus där. Att blint kopiera uppsättningen hemifrån är den vanligaste orsaken till att folk matar fienden med sin egen här i främmande kungadömen. Jag talar av egen erfarenhet, se inledningen.

Vad expansionen faktiskt ger dig

Skälen att ge sig in i främmande kungadömen.

- Nya råvaror, och därmed nya byggnader och uppgraderingar. Massor av starka bonusar är låsta just bakom träkol, olivolja eller glas. Utan en viss råvara från en viss karta bygger du dem helt enkelt inte.

- En egen krets av belöningar. Varje kungadöme har sina mål, sin poängsamling och sina belöningar. Flera kartor löper parallellt, så plötsligt drar du in belöningar från flera källor i stället för en.

- Mer produktion totalt. Fler borgar betyder mer råvaror och större kapacitet för hären.

- När det är lugnt hemma eller du väntar på något har du alltid något att göra på en annan karta. Det här tror jag att folk underskattar, för mig piggade det upp spelet rejält.

Belöningarna växer med hur mycket poäng och framsteg du samlar ihop. Förvänta dig inget toppmaterial direkt efter att porten öppnats, det bygger sig successivt. Ju mer du trycker på på kartan, desto bättre saker låses upp. Därför är det värt att verkligen utveckla varje öppnat kungadöme, inte bara bocka av att det står en borg där.

Ni frågar ofta om man ska öppna glaciären för rubiner tidigare

Frågan kommer in regelbundet. Mitt svar – oftast inte. Visst går det, men om du inte har stabil produktion hemma och en här som du kan skicka iväg en del av, skaffar du dig bara ytterligare munnar att mätta några nivåer tidigare. Personligen skulle jag spara rubinerna till något som hjälper dig hemma och öppna glaciären när turen kommer naturligt. Jag är inte 100 % säker på att det gäller alla, en väldigt aktiv spelare med en bra allians klarar det kanske, men för en vanlig spelare är det säkrare att vänta.

Så startar du expansionen och flyttar hären

Ett upplägg som besparar dig en hög med frustration.

1. Stressa inte. Innan du öppnar ditt första främmande kungadöme ska Stora imperiet vara igång – stabil produktion, hyggligt försvar av huvudborgen och en här som du kan skicka iväg en del av utan att det blir tomt hemma. En främmande karta är ytterligare munnar att mätta.

2. Ta en karta i taget. Evigvinterglaciären är ett rimligt första mål, Eldtopparna sparar du till dess att du är stark. Att försöka dra igång allt på en gång splittrar dig.

3. Starta den lokala produktionen direkt. I ett nytt kungadöme behöver du snarast möjligt egen utvinning av dess råvara, annars håller du inget igång där på sikt.

4. Räkna med förflyttningstiden. Mellan vissa kungadömen (glaciären, Eldtopparna, Stormöarna) färdas hären via hamnen och skepp, till andra genom resa över kartan, och beroende på avstånd tar det tid. Du drar inte in försvaret från en karta och har det en sekund senare på en annan. Innan du anfaller någonstans eller ska försvara, skicka styrkorna i god tid. För mig har det fungerat att skicka försvaret långt tidigare än nödvändigt och hellre låta det stå och vänta en stund.

5. Lämna aldrig borgen naken hemma. När du skickar iväg en stor del av hären blir huvudborgen en måltavla. Det är precis det som andra håller ögonen på.

6. Fördela befälhavarna efter läget. Du delar dem över kartorna, så ha klart för dig vem du sätter in på anfall och vem på försvar på vilken karta.

Vad du ska göra och vad som sänker dig

Vad du ska göra.

- Specialisera garnisonerna efter kartan. Ta reda på vilka av dina försvarsenheter som har bonus i det aktuella kungadömet och försvara med just dem. Anfall på samma sätt med de enheter som har övertaget där. Bara det besparar dig mer trupp än något annat.

- Spara på den lokala råvaran. Träkol, olivolja och glas är ditt bränsle för den lokala utvecklingen. Ha en reserv till det som för dig närmare bättre belöningar, slösa inte bort den på första bästa dumhet.

- Tryck på poängen konsekvent. Regelbunden aktivitet ger på sikt mer än ett vilt engångsförsök.

- Vid hårda mål, framför allt i Eldtopparna, kör med alliansen. Gemensamma aktioner och att dela med sig av vad som fungerar på kartan är en enorm fördel.

Det du ska undvika.

- Att expandera för tidigt. Ett främmande kungadöme med en svag hemmakarta betyder två undernärda ekonomier i stället för en stark.

- Att kopiera uppsättningar. Det som är toppen hemma kan vara svagt på glaciären eller i Eldtopparna på grund av lokala bonusar. Om du inte kollar vad som fungerar var, matar du bara fienden.

- Tom borg hemma. Du skickar hären att erövra en främmande karta och lämnar ett hål hemma? Det är en inbjudan till plundring.

- Att strunta i förflyttningstiden för skepp och här. Den som glömmer det hinner inte försvara sig eller kommer fram för sent.

- Borg utan lokal utvinning. En död investering. Utan egen råvara bygger du inget där.

- Splittring. Två välutvecklade kungadömen är bättre än fem försummade. Hur många har du öppnat och hur många av dem spelar du på riktigt?

Tillbaka till Event och strategier.